Är skola politik? Eller BÖR skola vara politik?

Tyvärr så är skola politik, och har blivit så allt mer under de senaste åren. Populistiska uttalanden och ställningstaganden från politiker för att locka väljare har blivit vardagsmat sedan Jan Björklund började med sin ”ordning och reda” debatt. Att skolan har kommit på agendan är bra, men tyvärr så är innehållet i debatten kontraproduktivt för skolans resultat.  För allt sedan Major Björklund gjorde sitt intåg så har skolan blivit allt mer nedskriven och den allmänna opinionen ser bara mediabilden som i mångt och mycket beskriver den svenska skolan som en katastrof. (Vilket i mitt tycke är totalt felaktigt även om det finns mycket som behöver rättas till och mycket som kan göras mycket bättre.)

Tyvärr så är de politiker som uttalar sig om skolan och är partiernas ”skoltalesmän” oftast inte helt införstådda med vad skola är för något eftersom de inte har arbetat i skolan. Likadant är det tyvärr ofta i så kallade paneldebatter där det  väldigt sällan finns lärare med när skolan debatteras. hur kommer det sig att man kan diskutera skola utan att ha de som kan skola närvarande. Jag har svårt att tänka mig en debatt om sjukvården där läkare och sjuksköterskor inte är närvarande, eller ett nyhetsinslag om nedskärningar i sjukvården som inte innefattar en intervju med en sjuksköterska som får uttala sig om hur det kommer påverka deras arbetssituation. 

Så skola bör inte vara politik, lika lite som sjukvård bör vara politik. Skola och sjukvård är kärnan i det svenska välfärdssamhället och bör inte styras av politiska ställningstaganden. Idag är kärnan i den politiska debatten inte att stärka resultaten i skolan utan om ideologiska frågor, exempelvis friskolornas vara eller inte vara. De politiska blocken måste släppa taget om sina snuttefiltar och låta skolan bli en plattform där de kan komma överens. Sluta diskutera betygens vara eller inte vara! Sluta diskutera friskolor! Sluta framförallt diskutera ordning och reda i skolan! 

Diskutera istället hur skolan skall kunna finansieras på ett effektivare sätt. Prata också om hur vi skall kunna öka statusen för offentliganställd personal och våga nämna ordet lön. Se till att kommunerna slutar betrakta skolan som en ekonomisk belastning och få dem att förstå att en satsning på en bra skola ger vinster tillbaka. (Eller ännu hellre lyft ut kommunerna ur ekvationen helt och hållet.)

Trött på att vara i skottlinjen!

Jag gick ut min lärarutbildning i januari 2001 efter nio terminers studier. (Vilket är en lång tid och är jämförbart med läkar- och juristutbildningar.) Efter åren på Umeå Universitet så har jag jobbat som lärare i nio år, och har under den här tiden fortbildat mig kontinuerligt, både i de ämnen som jag undervisar i och pedagogik och didaktik. Jag vet vad jag håller på med!
Jag är trött på att alla runtomkring skolan tror sig veta mer om skolan än vad jag gör!
Jag är less på att höra uttalanden från politiker som tror sig veta hur skolan skall förändras för att passa deras syften!
Jag är less på att lärarna utmålas som lata i media!
Jag är trött på föräldrar som ifrågasätter mina bedömningar och min betygssättningen eftersom deras son eller dotter verkligen har försökt!
Jag är less på att höra att det är lärarens fel om inte Kalle får betyg!
Jag är less på att vara i skottlinjen!

JAG ÄR LESS PÅ SKL! och deras ständiga utspel i media. De verkar vilja sänka lärarnas status än mer.

JAG ÄR LESS PÅ MIN LÖN!

Mer nyanserat än så blir det inte idag... Jag är för less på att ständigt bli utsatt för spott och spe beroende på mitt yrkesval.
.
.
.



Undrar om hets mot yrkesgrupp kan rubriceras som hatbrott?

Förstatliga skolan nu!

En ganska väntad rubrik till det här inlägget, men jag skall förklara varför i punktform

1. Kommunernas tjänstemän och politiker har ingen aning om vad skola är och hur skoverkligheten ser ut. Skolverkets personal, och utbildningsdepartementets personal har en större förståelse för skola och kan därför styra skolan på ett bättre sätt.
2. Kommunerna ser sina lärare som motståndare, och visar ett oerhört stort misstroende mot dem. Bevisen för det är tydliga, se bara på SKL: s utspel om arbetstiden.
3. Sedan kommunerna tog över så har lärarnas löneutveckling varit minsta sagt dålig och det har gett stora konsekvenser för skolan. Framförallt för möjligheten att rekrytera personal.
4. Skolan har två uppdragsgivare. Staten i och med skollag, läroplan och kursplaner, och kommunerna som har arbetsgivaransvaret. Detta är en motsättning som i praktiken är ett stort problem, eftersom kommunernas ekonomi blir viktigare än de nationella målen.

Det är mina fyra huvudargument, jag har ännu inte sett ett enda argument förutom att det att det kostar att förändra organisationen. Det är i och för sig ett argument som är viktigt och som bör beaktas i en beslutande process, men skolans organisation behöver förändras ändå.