Är skola politik? Eller BÖR skola vara politik?

Tyvärr så är skola politik, och har blivit så allt mer under de senaste åren. Populistiska uttalanden och ställningstaganden från politiker för att locka väljare har blivit vardagsmat sedan Jan Björklund började med sin ”ordning och reda” debatt. Att skolan har kommit på agendan är bra, men tyvärr så är innehållet i debatten kontraproduktivt för skolans resultat.  För allt sedan Major Björklund gjorde sitt intåg så har skolan blivit allt mer nedskriven och den allmänna opinionen ser bara mediabilden som i mångt och mycket beskriver den svenska skolan som en katastrof. (Vilket i mitt tycke är totalt felaktigt även om det finns mycket som behöver rättas till och mycket som kan göras mycket bättre.)

Tyvärr så är de politiker som uttalar sig om skolan och är partiernas ”skoltalesmän” oftast inte helt införstådda med vad skola är för något eftersom de inte har arbetat i skolan. Likadant är det tyvärr ofta i så kallade paneldebatter där det  väldigt sällan finns lärare med när skolan debatteras. hur kommer det sig att man kan diskutera skola utan att ha de som kan skola närvarande. Jag har svårt att tänka mig en debatt om sjukvården där läkare och sjuksköterskor inte är närvarande, eller ett nyhetsinslag om nedskärningar i sjukvården som inte innefattar en intervju med en sjuksköterska som får uttala sig om hur det kommer påverka deras arbetssituation. 

Så skola bör inte vara politik, lika lite som sjukvård bör vara politik. Skola och sjukvård är kärnan i det svenska välfärdssamhället och bör inte styras av politiska ställningstaganden. Idag är kärnan i den politiska debatten inte att stärka resultaten i skolan utan om ideologiska frågor, exempelvis friskolornas vara eller inte vara. De politiska blocken måste släppa taget om sina snuttefiltar och låta skolan bli en plattform där de kan komma överens. Sluta diskutera betygens vara eller inte vara! Sluta diskutera friskolor! Sluta framförallt diskutera ordning och reda i skolan! 

Diskutera istället hur skolan skall kunna finansieras på ett effektivare sätt. Prata också om hur vi skall kunna öka statusen för offentliganställd personal och våga nämna ordet lön. Se till att kommunerna slutar betrakta skolan som en ekonomisk belastning och få dem att förstå att en satsning på en bra skola ger vinster tillbaka. (Eller ännu hellre lyft ut kommunerna ur ekvationen helt och hållet.)

Trött på att vara i skottlinjen!

Jag gick ut min lärarutbildning i januari 2001 efter nio terminers studier. (Vilket är en lång tid och är jämförbart med läkar- och juristutbildningar.) Efter åren på Umeå Universitet så har jag jobbat som lärare i nio år, och har under den här tiden fortbildat mig kontinuerligt, både i de ämnen som jag undervisar i och pedagogik och didaktik. Jag vet vad jag håller på med!
Jag är trött på att alla runtomkring skolan tror sig veta mer om skolan än vad jag gör!
Jag är less på att höra uttalanden från politiker som tror sig veta hur skolan skall förändras för att passa deras syften!
Jag är less på att lärarna utmålas som lata i media!
Jag är trött på föräldrar som ifrågasätter mina bedömningar och min betygssättningen eftersom deras son eller dotter verkligen har försökt!
Jag är less på att höra att det är lärarens fel om inte Kalle får betyg!
Jag är less på att vara i skottlinjen!

JAG ÄR LESS PÅ SKL! och deras ständiga utspel i media. De verkar vilja sänka lärarnas status än mer.

JAG ÄR LESS PÅ MIN LÖN!

Mer nyanserat än så blir det inte idag... Jag är för less på att ständigt bli utsatt för spott och spe beroende på mitt yrkesval.
.
.
.



Undrar om hets mot yrkesgrupp kan rubriceras som hatbrott?

Förstatliga skolan nu!

En ganska väntad rubrik till det här inlägget, men jag skall förklara varför i punktform

1. Kommunernas tjänstemän och politiker har ingen aning om vad skola är och hur skoverkligheten ser ut. Skolverkets personal, och utbildningsdepartementets personal har en större förståelse för skola och kan därför styra skolan på ett bättre sätt.
2. Kommunerna ser sina lärare som motståndare, och visar ett oerhört stort misstroende mot dem. Bevisen för det är tydliga, se bara på SKL: s utspel om arbetstiden.
3. Sedan kommunerna tog över så har lärarnas löneutveckling varit minsta sagt dålig och det har gett stora konsekvenser för skolan. Framförallt för möjligheten att rekrytera personal.
4. Skolan har två uppdragsgivare. Staten i och med skollag, läroplan och kursplaner, och kommunerna som har arbetsgivaransvaret. Detta är en motsättning som i praktiken är ett stort problem, eftersom kommunernas ekonomi blir viktigare än de nationella målen.

Det är mina fyra huvudargument, jag har ännu inte sett ett enda argument förutom att det att det kostar att förändra organisationen. Det är i och för sig ett argument som är viktigt och som bör beaktas i en beslutande process, men skolans organisation behöver förändras ändå.

Dags att säga sin mening!

198 skolledare har gjort det klart för var och en att skolan är så "dålig" som den är för att lärarna jobbar för lite.
Fackförbunden har svarat och gnällt om orimliga arbetsuppgifter och försvarat arbetstiden.

Dock så har inte många ord sagts om lärarnas löner under den senaste tiden. - Är det inte dags att ta upp den tråden igen nu. Det är i mitt tycke dags för Sveriges kommuner att betala lärare en lön som är rimlig för arbetet de gör, rimlig för utbildningen de har och tillräckligt hög så att yrket återigen kan locka "rätt" personer.

Det är just det som är den springande punkten i den här avtalsrörelsen, kan lönen skriva upp rejält i förhållande till övriga avtal så att lärarna kan för en reallöneökning så kan kanske yrket återigen återfå lite av sin förlorade status och då också kanske få fler personer att välja just den banan.

När det gäller arbetstiden så är det dags för arbetsgivarsidan att ta bladet från munnen. Varför minska flexibiliteten för lärare när övriga avtal går år andra hålet med mer flexibilitet? Varför sträva efter mer kontroll? (För mig är det återigen ett bevis på den okunskap om vad skola är som genomsyrar ledningen i kommunerna.)

Visst ge mig ett mer kontrollerat avtal med tydliga begränsningar om var och när jag jobbar, inga problem, men då får ni också vara medvetna om att jag tänker begära övertid för de timmar som jag jobbar över enligt de regler om övertid som gäller för arbetsmarknaden.
Jag tänker också ta semester mitt under terminen när jag vill ta semester. (Enligt samma regler som för övriga arbetsmarknaden naturligtvis i överenskommelse med min närmsta chef.) Vi får se vad det kommer att kosta de svenska kommunerna.

Tyvärr så är ett mer kontrollerat avtal kontraproduktivt för skolans resultat. Jag skulle vilja bjuda in de ansvariga från arbetsgivarsidan till min skola och låta dem arbeta 40 timmar i veckan på min arbetsplats i den arbetsmiljö som jag befinner mig i varje dag. Jag skulle vilja se dem sitta vid min väggfasta bänkmeter och trängas med min lärarkollega bredvid, och ständigt bli avbruten av elever som vill låna nycklar eller vill gråta ut. Ha föräldrar som ringer och skriker i luren för att deras barn inte fått det betyg som de är "värda". Oj glömde jag, du får köa för att komma åt datorn så att dukan genomföra de uppgifter som du är ålagd att göra. Det finns bara två datorer för åtta lärare att dela på.

Skall arbetsgivarnas förslag om förändringar i arbetstiden gå igenom så krävs följande från kommunerna.

- Ordentliga arbetsplatser åt alla lärare.
- En ordentlig dator åt alla lärare. (Ingen vanlig kontorsmaskin utan en som klarar av ljud, bild och filmredigering.)

Kan det genomföras så är jag med, förutsatt att övertidsersättning går ut och att det är ok att bergära semester under termin.

Obama time

Ja det är bara dags nu...
Äntligen kan man kanske andas ut ett tag och hoppas att herr Barak verkligen levererar.

IPRED

Jaha då har jag också börjat intressera mig för denna lag, varför vet jag inte riktigt men antagligen så beror det väl på att man inte kan öppna en tidning, slå på datorn eller inhämta någon information utan att matas med den.

Problemet är i mina ögon klassiskt och har inträffat upprepade gången under historien. Vi står mitt inne i ett paradigmskifte. Vi är på väg in i en era där information är den viktigaste varan, må så vara att informationen är film, musik och underhållning, och inte statshemligheter eller rymdfärjeritningar. Sorry alla scifi älskare. (Det beror iofs på om den rådande krisen kan övervinnas. Gör den inte det så kan vi lika gärna gå och odla morötter snart igen.) Den digitala formen att lagra information gör att vi kan upprepa den om och om igen och i och med att det kan göras så gör vi det.

Vi vill alla se kvalitetsfilm, vi vill också lyssna på kvalitetsmusik. Skall vi kunna göra det i framtiden så måste de som skapar musiken få betalt.
Problemet är bara att vi kan glömma att lagar som IPRED kan stoppa fildelningen. Den nya tekniken kommer inte att försvinna bara för att det stiftas en ny lag.
Så för att komma runt detta problem så måste vi hitta på ett nytt system för den information som finns på nätet.
Ett förslag kan vara att upphovsmannen får betalt varje gång exempelvis en film laddas ner på nätet. Denna summa betalar internetoperatören som sedan kan täcka den kostnaden på priset på sina abonnemang. Jag menar inte att filmbolagen skall få 100 kr / nedladdning utan kanske 5, men eftersom distributionen helt sköts av kunden och volymen antagligen blir enorm så tjänar bolagen på detta. (Högst ovetenskapligt)
Tja det är en ide, som jag inte ens vet om den är möjlig.

Stora svenska webplatser

Har ni tänkt på en sak. De stora webplatserna i Sverige, och då framförallt tidningarna är fruktansvärt tråkiga, röriga och svåröverskådliga. Det är svårt att hitta bland artiklarna och de flesta är helt överhopade med reklam. Dessutom så känns designen extremt förlegad och intetsägande. Ta och jämför aftonbladet idag med aftonbladet för tio år sedan när sajten var ny. Det finns knappt någon skillnad. Ta och jämför Expressen med idag och tio år sedan.Ingen skillnad.

Morgontidnigarna är faktiskt lite bättre, framförallt eftersom de har mindre reklam, men det kan fortfarande behöva fräshas upp. Kolla runt lite i världen och se vad som kan göras med en nyhetssajt. Aljazeera, länk till höger är ett praktexemplar där du enkelt kan hålla dig uppdaterad med ett fåtal underkategorier där du kan ta dig vidare i vänsterspalten. MSNBC, länk till höger likaså. Här är det lite rörigare men samtidigt snyggt, elegant och väldigt informationsrikt. BBC world news, har ett engelskt kallakriget utseende men är extremt funktionell. Jag vill också tipsa om New York Times hemsida.(www.nytimes.com) inte för att det är en toppensida, men för att jag får samma känsla av att läsa hemsidan som när man håller papperstidningen i handen. Designen fungerar i pappersformat och på web.

Kolla nu in Svt: s hemsida. Visst den har blivit snyggare, men det trycks in typ 40 osorterade nyheter på förstasidan. De omakar sig inte ens för att sortera inrikes och utrikes nyheter. Var är kategorierna. Plus dock för Play rapport, det är en fruktansvårt hyvens funktion. Jag har inte sett Rapport på ordinarie tid sedan de lanserade tjänsten.

TV4 har startat nyhetskanalen.se. Suck vad hjälpte det. Rörigt rörigt rörigt, reklam, reklam, reklam, reklam. Sändningarna förmedlas inte heller i flashplayer. VA? Standardformatet på nätet som alla sajter använder. Från youtube till CNN. Varför inte TV4? Varför inte följa en väl fungerande standard.

Nä svenska medier måste bli lite mer medvetna om sinframtoning på nätet. Vad vill de förmedla? Hur vill de presentera sitt varumärke? Har de någon som helst tanke på användarvänlighet?

Interaktivitet och funktioner i alla ära, men i första hand lättillgängliga nyheter.

Idag är det lördag och jag irriterar mig inte på något alls tror jag men det kommer säkert framåt dagen.